Kommer du ihåg den där skräck historian man berättade för varandra när man var liten; blodet droppar, blodet droppar .... ?

Ungefär så känns mitt liv just nu, minus blodet; snoret droppar snoret droppar ... (för mycket information?)

Men jag måste ändå säga att det är rätt skönt att förkylningen äntligen bröt ut, har gått i (vad som har känts som en evighet) nästan 3 veckor och haft spänningshuvudvärk och känt mig allmänt hängig.

Trots min dåliga fysik är jag ändå rätt nöjd med vad jag har hunnit med den här veckan; jag har gjort tre uppgifter i fackteckning/formgivning, tillverkat två kragar i detaljsömnad, sex kragar i mönsterkonstruktion och börjat med en målning som kommer bli min tolkning av "The birth of Venus" av Botticelli.

Nu ska jag gå och snyta mig (igen) sen blir det en stor kopp med te framför ett (till) avsnitt av Grey´s Anatomy.

puss och kram